All posts tagged: landsbygd

Järvsö hälsar oss välkomna med en amerikansk alpin småstadskänsla

Vi vaknar vid Sandbankarna och tar oss upp fulla av sand. Det romantiska med sand försvinner med en natt och svalare väder. Det har regnat slut på regnbyxor i Sverige Vi åker längs Jungfrukusten en bit, men sen blir det kris och panik när Erik ska ha en non-stick kastrull till gasplattan. Så vi besöker alla de butiker man måste besöka för att hitta en kastrull och hittar en till slut på det oväntade Dollarstore. Bra är den också, ska det visa sig. Vi överväger att köpa ett par regnbyxor, men hittar inga. Det har regnat slut på regnbyxor i Sverige. Bilen tar oss längs Bergsvikens västra strand och Tidernas väg. Vi lagar nudlar vid Norrlandsporten och när vi passerar Kilafors fotograferar jag biografen. Vi hälsar på den första Hälsingegården längs vår väg, Träslottet och den andra, Gästgivars. Känslan av alpin småort i USA in da making. Järvsö Bilen rullar in i Järvsö och det som möter är känslan av en alpin småort i USA in da making. Här bikar man upp och ner medan …

Vi får en bit hav med hjälp av allemansrätten bland Södra Öland odlingslandskap

15-16 juli Efter två dagar i regn crejvas sol och Erik säger gladlynt ”nu åker vi tycker jag”. Jag börjar låta som på spåret men vi lämnar Glasrike och åker mot solig ö. Ölandsbron möter i all sin majestät över Kalmarsund. Erik har inte varit på Öland sedan han var barn och han minns inte mycket. Det är alltid lite roligare att visa runt någon som aldrig varit någonstans, att låta världsvan i varje andetag ”titta där, där är havet på höger sida”, ”titta där, en väderkvarn” och så vidare. Vi tältar i allemansrättens tecken. Öland Att bo över en natt i allemansrättens tecken ska visa sig enklare än vad jag först befarar. Utsidans friluftsforum talar om att det inte ska vara så enkelt, att det mest är kohagar överallt och jag är villig att hålla med, ackompanjerat av husbilar. Vad som varit ett lugnt Småland blir ett lite mer fyllt Öland, men vi lyckas hitta vår bit hav med lite ihärdighet och några turer på skumpiga vägar på Ölands västra sida och stolta är …

Inte min kopp te. Glasriket

15e juli Glasriket är kanske inte min kopp te så jag köper snapsglas, jag kompletterar de jag redan har köpt på loppis och som Erik slog sönder ett på en fest. Då visste jag inte att det var ett snapsglas, jag trodde det var ett litet cocktailglas, men nu vet jag bättre. Serien är snö från Orrefors och det visar sig att de har stora fina Martini-glas i samma serie, som jag efter en bättre diskussion med Erik inte köper för ”Vad ska vi med mer glas till?” och det har han ju rätt i. Kanske är besöksversionen av Glasriket med Kosta Boda Outletområde inte min kopp te, men glas har sannerligen kommit att bli och just nu stretar och letar jag efter den perfekta vasen (erna, både stor och till stickling såklart). Folklandet Värend med sin historia är däremot min kopp te. På väg till Kosta Boda Art Hotell och deras sommarlunch för 245 kronor (snål Smålänning kollar upp innan då man inte vill drabbas av en pengachock när man väl ska betala) lär …

Det regnar på Småländska höglandet så att det kan förbli soligt på Öland

14e juli Det känns som att det första av semestern verkligen börjar nu. Nu när vi packat ihop bilen, stuvar in det vi redan packat i Stockholm och när vetskapen om att vi ska spendera en dag eller två i tält infinner sig. Tält är nog trots allt semester för mig. Vi är olika där, jag och Erik, ska det visa sig även om han håller på att förvandlas till en tältråtta, det är jag säker på. Höglandet samlar regnet från Norge så att Öland kan förbli soligt. Bilen tar oss genom småländska höglandet, att vi har ett högland i Småland, det glömmer man lätt bort. Det är höglandet som samlar regnet från Norge och tar emot det så att Öland kan förbli soligt. Här ligger bebyggelsen längs med järnvägsspåret och trollskogar kännetecknar omgivningen. Min alldeles egna Norra Kvills nationalpark finns här och påminner om John Bauers Tuvstarr. På Småländska höglandet är tågstationsskötare = rockstjärna. Trädstaden Eksjö och Albert Engströms Hult På Småländska höglandet finner du trädstaden Eksjö med sina svalgångar. Här fyndar jag ett …

24h i mitt (och Astrids) Vimmerby

En hemesterguide till ett sånär som turisttomt Vimmerby Jag tror att jag sett fler röda stugor idag (13e juli 2020) än vad jag gjorde under hela min uppväxt i Småland! Nej, skämt och sido, så är det förstås inte, men samtidigt kan man undra, var var alla röda stugor när jag växte upp och varför är Vimmerby plötsligt fullt av dem och tomt på turister? Upptäck Vimmerby med omnejd med mig på 24h! Astrid Lindgrens Värld och Näs är stängt för sommaren och på min lista att upptäcka i min hembygd är just dessa två. Vad finns då kvar kan man undra? Mycket att göra under en dag, ska det visa sig. Jag packar in Erik, mamma och pappa i bilen för en dagstur. Pappa kör och jag får mest gorma sväng höger, sväng vänster, då han mest har ett mål i sikte, Bryggmästarns öl på Brygghuset i Vimmerby. Häng med! Vi spanar och spanar efter Grönsveds utsiktstorn och kommer till sommarstugan Först tar bilen oss till Kvilleken. Den gamla eken som alla känner till. …

Vi alla gillar whisky men efter provning här inte alls samma sort. Mackmyra

3-5e juli Helgen tar oss till Mackmyra för Eriks födelsedag. Vi landar i Tierp på fredagkvällen efter jobbet, helgen innan semester. Semesterbehovet känns i varje blodådra och vi gör det vi ska likt förprogrammerade ”veckan innan semester- robotar”. På morgonen får Erik en squashboll där jag knögglat in ett meddelande i. Det var allt annat än enkelt så man kan säga att jag har födelsedagsansträngt mig. En ansträngd present som innehåller något så enkelt som ett sms, som kommer med ett presentkort till Naturkompaniet på födelsedagen. Erik behöver kängor. Erik tycker det är mycket. Jag fick en cykel. Det är inte mycket. Jag upptäcker en turistväg på väg mot Mackmyra, Jungfrukustvägen. En turistväg som har mycket att erbjuda. Jag har fortfarande inte sett havtornen men de finns nog inte nu ändå. Kanske blir det till hösten. Men jag får se Laxön och äta laxökakan på café Furiren. Jag köper en rund liten trasmattebit på Hantverkshuset till en krukväxt och den står nu under Fredskallan på golvet i vardagsrummet. Utanför Hantverkshuset finns fotokonst som står stadigt …

Komma hem

Det finns många versioner av resebloggare och mycket som skiljer oss åt. En sak har vi gemensamt, vi älskar att resa, men en sak skiljer oss åt, inte alla älskar att komma hem. Jag är nog den sistnämnda trots allt, en hemälskande resebloggare.  En  som denna sommar skapat en smärre djungel att ta om hand på balkongen, odlar något som verkar bli något i pallkragar på en stadsodling i Bandhagen och andas gröna växter mest hela tiden. Lite svårt att tuffa runt då, kan man tycka, men jag har nog heller aldrig varit backpackern, tukta runt bland sand och loppor, glada drinkar och billiga boende resenären to begin with. Virustiden slog kanske därför heller inte ett så hårt slag mot mig. Jag är inte rädd att vara hemma av ensamhetsskäl, eller för att jag har en hemmiljö att frukta, något vi i början av virustiden pratade mycket om. Den här tiden kanske snarare omhuldade mig och tvingade mig att stanna upp, se livet för vad det är och vad som är viktigt i nuet. Fått mig …

Katarina Wohlfart Normandie

Midsommar med Alice och Monet i Normandie

För ett år sedan, prick, under midsommarhelgen 2019 åkte jag på resa till Frankrike, med en rad sköna pressbrudar från Danmark och Sverige till ett fotbolls- VM. Jag hade aldrig varit i Normandie eller Le Havre, eller på ett VM för den delen, men det kom att bli en upplevelse utöver det vanliga. Inlägget från förra året har väntat på rätt ögonblick. Nu har det kommit. Min Frankrike-midsommar 2019, här är den. Normandie Jag somnar i Paris och vaknar i Normandie Jag somnar i Paris och vaknar i Normandie när de andra hoppar ur bilen. Känner mig sådär skyldig som man bara kan göra nära man sovit eller faktiskt syndat, lite som att man inte riktigt är med eller steget efter alla andra. Men jag är nog lite steget efter alla som person bara, hinner jag tänka, innan vi åker igen.   Jag möts av fält med blommor och bondiga utsikter i Normandie. De franska byarna vill fånga mig, insluta mig i en fransk atmosfär och låta mig vara här i dess vagga. Det är …

En roadtrip genom ett rosigt Roslagen och nordligt nord-Uppland. Kust, bruk, loppisar och promenader

Roslagen var för mig innan dessa dagar okänt. Föga vet man vilken pärla som gömmer sig längs Östersjöns kant, innan den ger sig ut i full blom framför ens ögon. Över Kristihimmelfärds-helgen åker jag och Erik på långfärd längs Östersjöns kust mot norra Uppland, spanar bruk, rotar på loppisar och tar promenader vid vattnet. En välbehövlig semester från en lång vår av stiltje. En roadtrip genom ett rosigt Roslagen och nordligt nord-Uppland Hur mycket kunskap har du om Roslagen och nord-Uppland? Innan jag besökte Uppland, hade jag ungefär noll kunskap om både det ena och det andra. Det är härligt vad man lär sig när man är på upptäcktsfärd i nya landskap! Under resan fyndade jag Sverigeboken, en komplett guide till Sverige utgiven av Motormännens riksförbund 1982 på Emmaus i Gryttby. Denna bok har redan blivit min svenska resebibel. För ett landskap likt Uppland, fungerar den trots åren på nacken väl, då det är ett landskap fyllt av bruk, runstenar och så kyrkorna då. Är det ändå inte något mer med Uppland än bara fornlämningar …

Egentligen skulle vi köpa en björnbärsbuske

Jag får egentligen inte ordning på något. Inte mina ord, inte min redigering och ej heller mina växtinköp. Helgen har kantats av växtinköpt. Man glömmer bort hur dyrt det är och vilken affär som hade vilken växt, så också nu. Vi packar lilla Spättan (arbetsnamn på bilen) återigen och rattar återigen mot Nynäshamn och Ösmo plantshop, för att tre timmar senare komma ut med en Dvärgsyrén och en hel del lådor. Att lådor kan vara så dyra! Så kan det gå när Björnbärsbusken finns på Grönväxtrike en mil därifrån och vi varken kommer ihåg till eller från, men 1700 kr fattigare blev vi i alla fall. Här fikar vi och beundrar virkade bakverk. Västerby bygdegård. Som vanligt är livet inte en rak väg. Ej heller enbart solig. Vi tar landsvägarna och njuter av väderomslaget, inifrån en bil, för då går det ju att njuta. Erik vet att det finns en bygdegård där man kan fika om man har tur. Så vi letar efter denna bygdegård en stund, vem har koll på tid i dessa dagar …

Fotodagbok: När drömmen om en hästmester på Irland blir sann. Clissmans.

Betalt samarbete med Tourism Ireland Det var ett tag sedan vi hördes bloggen och sist vi gjorde, hördes vi om den sköna gröna ön vid Atlantens östra kust, där naturdrömmen är sann i varje hörn, Irland. Så vi fortsätter där. Här var jag och Sofia i september i år, för att utforska ön till fots och med kollektivtrafik och för att besöka Clissmans Horse Caravans, en häst och vagn- glamping på öns östra sida där man åker häst och vagn old gypsy-style sedan 50 år tillbaka och kan klappa häst lika länge om man vill. Jag tror Sofia ungefär alltid har drömt om att åka häst och vagn hos Clissman Horse Caravans eller om man får tro Sofias blogg, i alla fall i 11 år, sedan hon hittade ett suddigt foto någonstans på det nu även av mig upplevda häst och vagn äventyret. Och om Sofia drömde om häst och vagn, drömde jag nog mer om öl och Irland, men eftersom öl även inkluderades i Sofias dröm, tänkte jag nog att även jag skulle passa …

En muslåda, en kåtöl och att göra en Sally. Hotell Lappland i Lycksele.

7aug – Jokkmokk – Lycksele till Hotell Lappland på en pressinbjudan Jag vaknar och sträcker ut fötterna ur tältet. Det är varmt. Vi är mitt på en öppen gräsyta vid en parkering, en rastplats vid polcirkeln utanför Jokkmokk. Har du varit där, så långt norr ut menar jag? Rastplatser har kommit att bli vår bästa vän under vår roadtrip runt Norrland. Här träffar vi Berit och Ove Bylund från Härnösand, i alla fall minns jag deras namn som så, som sitter och dricker sitt stormkökkokade kokkaffe på bänken bredvid tältet. Jag går fram till dem i pyjamasen. Strax nedanför Hotell Lappland vid parkeringen. En selfie i spegeln av en slagen hjälte. Lobbyn på Hotell Lappland. Ett samtal om allt mellan himmel och vandring. Jokkmokk. Det är märkligt det där när en möter människor och samtalet börjar två steg in. Vi, jag och Linda, Berit och Ove, vi pratar om allt mellan himmel och vandring. Ove har gått leden som börjar någonstans runt Kilpisjärvi till Abisko. Jag vet inte riktigt vilken led det är men den …

Det är vid det här laget så kallt att Sofia skakar tänderna när hon sätter sig i bilen – norrut mot Denali genom Whittier och Talkeetna

16e juni, från Kenai till Denali, Parks Hwy 3, Alaska Vi lämnar vad som kommer att bli vårt favoritboende under vår tid i Alaska och kör norröver för att under dagen ta oss till Denali. Vi ser en björn på vägen och Sofia fotar. Glada morgonchaufförer de bästa är. Bensinen är dyrare än på andra ställen i Alaska, men inte kaffet – Whittier Påvägen stannar vi i en liten stad som heter Whittier som en endast kan ta sig sjö eller flygvägen till eller genom en tunnel där en kör över tågspår och betalar 13 dollar i tunnelavgift. Eftersom vi varken har båt eller ett plan, tar vi tunneln, tidigt på morgonen. Whittier är litet och har ett hus där alla i staden en gång bodde, som är övergivet. Det finns nu ett nybyggt hus. Det gamla står kvar som ett ödsligt skal från något som var förr och sätter en prägel på orten som är svår att förklara. Är det det enkla övergivna Buckner building, att en bara kan åka genom tunneln en gång …

Björnö naturreservat

Förra helgen var mamma och hälsade på i Stockholm och vad bättre än en stund i skogen? Tidigare under veckan hämtade jag in en massa tips om vad en kan göra i Stockholms närhet på instagram, av vänner och kollegor och valet föll på kollegans tips, Björnö naturreservat ute på Värmdö för en stunds naturterapi. Så tidigt söndag morgon, packade vi vårt pick och pack och begav oss mot slussen. Busslinje 428x  har även en egen hållplats som heter Björnö naturreservat, ett stopp innan Björkviks brygga där du kan kliva av om du är påväg till naturreservatet. Upptäck Stockholms skärgård Tidig morgon tar buss 428x från Slussen oss mot Björkviks brygga och vi lämnar ett gråvitt Stockholm bakom oss. En ungefärlig 45 mins resa senare landar vi vid Björkviks brygga där Björnö naturreservat väntar. Min kunskap om Stockholms skärgård är begränsad och en stund med skärgårdsskogen känns privilegierad. Att växa upp utan skärgård skapar ett form av habegär och det är fortfarande på listan att båtluffa Stockholms skärgård mera, där det som ofta hindrar är …

Romantiska countryside boenden i norra Lettland

Alla hjärtans dag har bara börjat och romantiken sprudlar, eller? Även om man inte är den romantiska typen vanligtvis, faller en ju då och då för lockelsen. När jag roadtrippade Lettland förra året, njöt av Östersjö-kusten, sol och vackra herrgårdar i Lettlands norra nejder, insåg jag snabbt att alla de här boendena, är perfekta små romantiska get aways med fantastisk service och ett lugn man bara hittar långt utanför staden. För är det något Lettland kan är det att leverera en lugn, rustik, romantisk och lättsam miljö som passar både paret och vännerna. Varför inte ta en långweekend till Riga, ta en natt eller två på landsbygden och njuta för en billig (romantisk) peng? Vare sig du är i förhållande eller inte. Innan jag släpper mina tips till boende i Lettland vill jag återberätta en historia jag har läst. Det finns alltid en romantisk sägen eller två om ett land om en letar tillräckligt djupt. En del mystiska, en del mot det mer romantiska hållet. På min senaste resa till Lettland stötte jag på en berättelse …

Dagboksnotering från en workation i Åre

Ännu en resa barkar mot sitt slut och jag sitter på SJs tåg tillbaka mot Stockholm. Åre har visat sig från sin vackraste och stormigaste sida under tre dagar när jag varit åter på workation med ett gäng andra bloggare från land och rike runt. Evelina Åre kyrka i vinterskrud. Jag undrar hur den ser ut i sommaroutfit? Holiday Club, brevid Åre station. Dagarna har flutit runt, varit intensiva, gått så otroligt fort och varit fyllda med intryck. Känslan och minnet etsar sig fast av en kortvecka med snö, is och kyliga vindar. Men veckan har inte bara varit fylld med väder utan människor, bloggkollegor, med leenden, livshistorier och kunskap. Något många generöst delat med sig av i små sjok av tid fyllda med matnyttigheter när en satsar på bloggandet seriöst. Holiday Club, har återigen bjudit in och värmt oss med sina rum, sitt spa med Jämtbastu och restaurangen Grow med blomkål, fänkål, hjortron, tomater och ett enda virrvarr av svensk och osvenskt vegetarisk. Sofia och jag har bott tillsammans i tre långa dagar, till sist lite trötta, som slagna hjältar …

Fotopromenad: Morgon runt Kvarndammen

Det är alltid så skönt att komma hem, om så bara för en stund. Så fort jag närmar mig och bilen rullar de sista milen mot mitt barndomshem infinner sig lugnet. Så idag, när en sparade en timma klev jag upp vid klockan 7 för att ta en morgonpromenad runt Kvarndammen, där mina föräldrar bor. En stund, jag och solen, jag och kylan och jag och min kamera. Lugnet runt Kvarndammen möter mig där jag möter några lokalbor som plockar upp bryggorna ur sjön för hösten. En sista bit höst. En sista bit sol. Katarina

Få naturen serverad på ett silverfat – om allemansrätten vi alla tar för given

Min kärlek till skogen, har väl inte gått omärkt förbi? Kärleken så stark, som jag får utlopp för så snart min fot kommer utanför stadsgränsen, när jag hör foten mjukt sjunka ner på ett barrigt underlag, höra knastret från ris och grenar när jag vadar genom ett ljungfält och när jag lyfter blicken och blickar ut över de oändligaste av fjäll. Vad vore jag som människa utan naturen, utan friheten och vad vore jag utan allemansrätten? Igår spenderade jag, Helena, Rania, Katta och Daniel dagen vid Fjätfallen i Dalarna. Vi vandrade, njöt av fallen, fotograferade och gjorde upp en eld, helt gratis och alltid tillgängligt och till förfogande för bara oss. Det mina vänner är att vara privilegierad.  De vackra Fjätfallen i norra Dalarna. Ett stycke fabulös natur tillgängligt för alla. Fall i höstskrud. Katta matchar naturen eller naturen matchar Katta? Allemansrätten Det är konstigt att tänka sig ett land utan allemansrätt, ett land där en inte får gå fritt i skogen, tälta och campa där en vill eller plocka en kotte, slänga den i ån …

4 spontanstopp på en eftermiddag – Höga kusten

Det där enkla somriga livet kommer till ände och jag sitter och kollar på det antågande höstrusket medan jag väntar på Sofia som kommer om en timma för avfärd mot Örebro och en workation med ett gäng andra resebloggare. För att överleva, är minnena viktiga, men också att fortsätta leva, att fortsätta bada. Bekämpa vintertanken och förläng sommaren, det är precis det jag gör. Men samtidigt välkomnar jag nu hösten. Du är egentligen min favoritårstid men ”tsch, tala in om det för sommaren”. Jag har några inlägg kvar från sommaren, från vackra hav, djupa nationalparker och onda solnedgångar som kommer att komma, allt för att bekämpa känslan av att nu är det över. Först ut, en enkel eftermiddag och kväll på Höga kusten. Foto av Linda – Marie av LaLinda. Lalinda, Leya, Helena och Linda-Marie 4 stopp på Höga kusten Rotsidan Första stopp, Rotsidan, en lång kuststräcka om 4km med platta stenhällar där en kan både solbada och njuta av en ruskig höst på en picknickfilt. På grund av Helenas och min totala roadtripgalenskap sista dagarna genom …

Fyra bloggare och ett Civezza – samlade inlägg från den italienska rivieran

Språklig dekadens, med smak av citroner, oliver och pasta. En resa med tre andra bloggare och mycket, mycket material. Så mycket material att jag tänkte passa på att tipsa om all annan läsning som står att finna om Civezza. För med Fantasiresors ord om Civezza, när hon träffar den italienska drömmen och ser den i vitögat ”Efter vår resa till Italien vill jag aldrig mer förtränga den där italienska drömmen. Den finns! Den heter Civezza. Och den är skimrande rosa, ljummen, med doft av citron.” vill jag inte prata om annat. Här är ett inlägg dedikerat till alla de där inläggen, om att äta, bo och göra på den italienska rivieran och om vårt kära Civezza. Bloggare -> Fantasiresor, LaLinda, Träningsglädje och Äntligen vilse Fantasiresor plockar blommor till midsommarkransen. Äta, bo och göra på den italienska rivieran Civezza, en italiensk drömmig by, ett stenkast från havet uppe i bergen på den italienska riveran. Med en snäll, lugn och omtänksam lokalbefolkning, som älskar sin by och alltid vaknar till doften av choklad croissanter och en kopp cappuccino på …